Läkarsamtal

I mitt förra inlägg skrev jag om min läkare som hade en felaktig bild och inställning till hur jag har agerat när det gäller mina vårdkontakter och erbjudna behandlingar. Igår fick jag äntligen en telefontid med läkaren och han bad om ursäkt, jag var rak och ifrågasatte hans syn och vad det stod i journalen vilket han grundat sina åsikter på. Kändes som om vi faktiskt kom överens, han skrev ner vad jag sa i journalen och ändrade uppfattning om hur saker och ting förhöll sig. Nu hoppas jag verkligen att han kommer ihåg allt det där tills nästa gång och att han faktiskt skrev vad jag sa och inte feltolkade det också. Men det kändes i vilket fall som helst bra efter det samtalet. Han tjatade inte om att jag skulle äta mer mediciner utan stöttade mig i nertrappningen som jag håller på med. Blev nästan förvånad. Den här veckan har varit bättre än förra. Då hade han nog fått stoppa i mig vad som helst, jag hade gått med på det mesta. Nu är jag tillbaka, inga mer mediciner än de jag redan har. Mitt dåliga mående senaste veckorna har nog till stora delar berott på medicinjusteringen. Nu känns det som om det går uppåt igen.