Idag läste jag något som berörde mig så mycket. Jag kunde känna varenda ord som om det var mitt eget. Så jag bara måste dela med mig av det. Fick inspiration att skriva här igen. Detta är så som jag känner det:
Jag vill leva, jag orkar bara inte prestera hela tiden
Livet, detta pärlband av sammanbrott. Telefonen hade inte låtit på två timmar, dörren hade varit tyst veckan ut. Jag var trött och den enda delen av mig som var social var nätupplagan. Det finns perioder en måste genomgå. Jobbiga perioder....
Fortsätt att läsa på:
http://www.vakentimmar.com/2015/10/jag-vill-leva-jag-orkar-bara-inte.html?spref=fb&m=1
Kram på er!
Åh, tack för att du delar! Jag hoppas verkligen att allt ska bli så bra som möjligt för dig. Ska läsa igenom din blogg nu. Oskar
SvaraRaderaTack! :)
RaderaKul att du är tillbaks, saknat dig här.:) Kram Helena
SvaraRaderaTack Helena! Får se hur frekvent det blir.. rehab möte i veckan då kanske jag får lite att skriva om.. om jag orkar! Kram
RaderaJag har tittat efter dig vid något tillfälle och undrat hur det går för dig. Vägen tillbaka är inte lätt, det är så mycket man behöver förändra för att för att inte gå in och bli sitt gamla jag. Hjärnan och invanda tankemönster, synen på sig själv ser jag som det största hotet. Sedan kommer omgivningen och dess förväntningar. Jag friskförklarade mig i våras och startade mitt företag. Det tog fyra år för mig att komma tillbaka. Jag önskar dig lycka till så länge!
SvaraRaderaHej och Tack! :) Kul att du hängt kvar här ändå.. även om jag inte skrivit på mycket länge! Vad modigt av dig att starta eget, så här efter en krasch, hoppas verkligen att det går bra för dig nu och framöver.. Kram
RaderaÅ, så glad jag blir att se dej! Har faktiskt oroat mej för dej och undrar hur du haft det! ❤️
SvaraRaderaKram!
:) Känns fint att jag inte är helt bortglömd! Jag är inne och läser din blogg då och då men har liksom inte orkat så mycket mer än att läsa.. men du vet ju hur det är! Tänker på dig med! Kram
Radera